6 maj 2008

Ett så kallat Sims2 till Playstation 2

I väntan på datareparationer har jag testat The Sims 2 Djurliv till Playstation 2. Spelet tillhör min lillasysters värsta killbästis, så jag har inte lagt ner pengar på spelet själv den här gången.

Och tur var väl det.

Jag skapade en ensam sim, min (och de flesta andras) vana trogen, en kvinnlig en, och gav henne namnet Ashley. En katt, liknande en bombay fast ändå inte fick hon med sig. Det krävs nämligen ett djur i familjen för att man ska lyckas i det här spelet, för att kunna låsa upp alla townies, butiksuppgraderingar etc. Att utföra handlingar som djuren har som önskningar ger nämligen s.k. Pet Points. Pet Points använder man för att handla på den enda allmänna tomten som finns, the town square.

Överlag är det inte direkt något fel på spelet. Direkt styrning med joysticken istället för att som vanligt peka på något och välj "gå hit" var ganska trevligt, även om det inte fungerade så brä när man var fler simmar på tomten. Poängen med att själv plocka ihop ingredienser till maten var också väldigt kul, jag vågar nästan säga den största fördelen med sims till ps2, även om jag inte vill ha en sådan funktion till pc.

Men det handlar inte om det. Det handlar om att jag satt och irriterade mig som... ja, tämkt själv, när jag spelade ts1, på att simmarna aldrig växte upp. Någonsin. Och vilken glädje det blev för mig när ts2 kom, och simmarna kunde gör just detta. Tiden kunde gå, simmarna åldrades och dog och lämnade plats åt barnen istället. För mig är detta huvudmomentet i thesims2, det som skiljer allra mest från ts1 (det och DNA). Bättre grafik och annat, det ser jag bara som en bonus.

Döm av min besvikelse när jag testar The Sims 2 till Ps2, och finner att tiden står stilla. Helt stilla. Simmarna kan inte ens skaffa barn. För mig gör detta att inte spelet är thesims2, ambitioner och önskningar till trots, utan bara ett finare thesims1. Vilket är synd. Jag ville ha thesims2. Inte ettan i lyxförpackning. Hur roligt spelet ändå är till ps2, så håller det inte mina förväntningar, och jag kommer nog inte köpa det själv, när syrrans kompis vill ha tillbaka denna kopia.

Inga kommentarer: