Jag har tyvärr inga bilder kvar från Cyrus och Sylvesters början. De var bland de första simmar jag gjorde efter att jag installerat sims2 för första gången. Cyrus Celero var fattig och bodde i ett litet hus med sin mamma Leah, sin pappa Robert, sin bror Jeremiah, och sin lillasyster Tiffany. Sylvester Sorona bodde intill dem, var rik och delade en helmysig vind med sin syster Jane, där lillebror Typhus (snyggt namn va) inte fick komma upp. I huset fanns också det första buggiga objekt jag stötte på, föräldrarna Philip och Janice's säng, där man bara kunde sova på ena sidan.
Jag älskade Sylvester, avgudade honom och hans härliga guldgula hår, och det var hela tiden min plan att han och Cyrus skulle bli ett lyckligt par. Och eftersom jag själv är gud över pajmenyerna, blev det också så.
Kvarteret de bodde i hette Lake Lochinvar, och var ett kvarter där jag idkade tyranni och bestämde så fort de stackars små simmarna var föddam omedelbart vilke de skulle leva sina liva med, och där jag också hade den enda tiobarnsfamilj jag någonsin haft. Huset som Cyrus och Sylvester bodde i var mycket smalt, och opraktiskt på alla sätt, men ändå väldigt lättspelat.
De adopterade tillsammans fyra barn, en pojke som hette Cecil, och som också blev bög och gifte sig med en pojk som hette Christos Jacobi, och var ett av de där tio barnen. Deras enda son hette Christos Jr.
Efter Cecil kom tre flickor, Sarah Cecilia, och töserna Janice och Leah, som var döpta efter respektive mor till Sylvester och Cyrus.
Och varför skriver jag om detta, förutom för att återuppleva den där härliga tiden innan man hade lärt sig allt om att spela sims, och inte kunde bygga hus? Jo, jag har nämligen skrivit en alldeles fantastiskt bra dagbok (tycker jag själv) om dessa två på thesims.se, fast med stora förändringar, som blev klar nyligen, även om den inte är publicerad i sin helhet ännu. Den kommer så småningom också att finnas på den här bloggen, när jag får tid.
Det blir nog bra snart, av sofiaaasman (inloggning krävs)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar